Renovera badrum själv
eller anlita plattsättare?
Du får göra mycket själv i en badrumsrenovering — men inte allt. Det är inte behörigheten i sig som är poängen, utan vad som händer med våtrumsintyg, försäkring och ROT-avdrag när momenten utförs av rätt eller fel person. Här svarar vi som BKR-behörig plattsättare i Stockholm ärligt på de tio vanligaste frågorna — med källor till BKR, Säker Vatten och Skatteverket.
Det viktigaste på 30 sekunder
- Får man renovera badrum själv? Ja — utom el-, gas- och vissa VVS-moment. Men praktiken är att det också får konsekvenser för intyg och försäkring.
- Är tätskikt själv lagligt? Ja — men endast en BKR-behörig kan utfärda giltigt våtrumsintyg enligt BBV.
- Vad händer med försäkringen? Försäkringsbolagen har "i regel fört in krav i försäkringsvillkoren på utförande enligt etablerade branschregler" — utan intyg kan skadan avvisas helt.
- Får jag ROT-avdrag på eget arbete? Nej. ROT-avdraget 2026 (30 % av arbetskostnaden, max 50 000 kr/person) kräver F-skatt-godkänd firma.
- Den vanliga balansen: Du gör rivning, demontering och städning själv. Vi tar tätskikt, plattsättning och dokumentation. Intyget blir giltigt — du sparar pengar utan att riskera försäkringen.
Hela guiden nedan går på djupet — bläddra ner eller använd länkarna i varje sektion.
Vad får man — och vad får man inte — göra själv?
Den svenska lagstiftningen är förvånansvärt tydlig på vissa områden och förvånansvärt tyst på andra. Förbuden är enkla att räkna upp; det är de "tillåtna men inte rekommenderade" momenten som skapar de flesta problem i efterhand.
Får man renovera badrummet själv?
Korta svaret är ja — med viktiga begränsningar. Som privatperson är du fri att riva, demontera, städa, köpa material och utföra rent kosmetiska moment. Det är fullt lagligt.
Däremot finns explicita lagförbud. På Säker Vattens konsumentsida står tydligt: "Det är förbjudet i lag att själv göra el- och gasinstallationer." Det betyder att du inte själv får dra elledningar till nya armaturer, koppla in golvvärme eller hantera gas — det är kriminellt, inte bara olämpligt.
Sedan finns en kategori "tillåtna men inte rekommenderade" moment: tätskikt, plattsättning, fogning och vissa VVS-arbeten. De är inte förbjudna att utföra själv, men konsekvenserna för intyg och försäkring är så stora att de i praktiken kräver behörig firma.
Vilka moment får jag göra själv, och vilka kräver behörig?
Här är listan, ärligt indelad:
Det här får du göra själv (lagligt och praktiskt):
- Rivning av befintligt kakel, klinker och inredning
- Demontering av blandare, toalett, kommod (förutsatt att vatten är avstängt)
- Städning, sopning och bortforsling av rivningsavfall
- Inköp av material — kakel, fog, blandare, fast inredning
- Målning av synliga ytor utanför våtzonen
Det här är förbjudet i lag att göra själv:
- Elinstallationer — nya armaturer, golvvärme, eluttag
- Gasinstallationer
Det här "går" men förstör praktiskt taget intyg och försäkring:
- Tätskikt — kräver BKR-behörig för giltigt våtrumsintyg
- Plattsättning (kakel/klinker) — eftersom det förseglar tätskiktet
- VVS-arbete (stamming, golvbrunn, blandarmontering) — kräver Säker Vatten-auktoriserad firma enligt försäkringsbolagens villkor
Den praktiska gränsen är alltså: du får göra allt utom det som skulle vara dolt bakom tätskiktet eller bli en del av installationen.
Får man göra tätskikt själv i badrum?
Det finns inget lagförbud mot att applicera tätskikt själv. Tätskiktssystemen finns att köpa i byggvaruhus och produktbladen är offentliga. Problemet är dokumentationen och kvalitetskontrollen runt arbetet.
Enligt BKR (Byggkeramikrådet) får endast en BKR-behörig firma utfärda ett giltigt våtrumsintyg enligt BBV (Branschregler för Våtrum). Behörigheten är inte ett papper man tar i förbifarten — den kräver utbildning, praktisk erfarenhet och regelbunden fortbildning. Säker Vatten skriver tydligt om konsekvenserna: "Försäkringsbolagen har i regel fört in krav i sina försäkringsvillkor på utförande enligt etablerade branschregler."
Översätter man det till praktik: utan giltigt intyg kan en vattenskada som upptäcks fem år senare avvisas av försäkringsbolaget — och du står själv för en kostnad som vid omfattande skador (sanering av bjälklag, grannas tak osv.) kan bli mångfaldigt högre än hela renoveringen från början.
Mer om hur våtrumsintyget faktiskt fungerar i praktiken hittar du i vår guide om tätskikt, våtrumsintyg och BBV →
Får man lägga kakel och klinker själv i badrum?
Att lägga kakel och klinker är inte olagligt. En privatperson kan tekniskt köpa kakel, fix och fog, blanda massa och börja sätta. Problemet är inte plattsättningen i sig — utan att den förseglar tätskiktet under, och därmed hela dokumentationskedjan bryts om något moment där under inte är fackmässigt utfört.
Om tätskiktet inte är monterat och dokumenterat av BKR-behörig — eller om egenkontroller saknas — blir det praktiskt taget omöjligt att i efterhand få ett giltigt våtrumsintyg. Den behörige plattsättaren kan inte intyga ett arbete som hen inte själv utfört eller kontrollerat.
Det här missförstås ofta. Många tänker att en plattsättare kan "komma och godkänna" ett själv-utfört tätskikt. Det stämmer inte. BKR:s regelverk kräver att den behörige själv ansvarar för momenten i kedjan — annars ingen signatur, inget intyg.
Vi går igenom vad du kan göra själv — och vad vi bör ta.
Boka en kostnadsfri synning i Stockholm så delar vi upp arbetet ärligt: vad du själv kan riva, demontera och förbereda för att spara pengar — och vilka moment vi tar för att intyg, försäkring och ROT-avdrag ska gälla. Inga förpliktelser efter besöket.
De praktiska riskerna med att göra själv
Det här är inte skräcktaktik. Det är vad som faktiskt händer i praktiken när momenten inte sitter ihop. Vi förklarar de fyra vanligaste konsekvenserna ärligt, så att du kan väga dem mot prisbesparingen.
Är det enkelt att kakla själv?
Tekniskt: nej. En BKR-behörig plattsättare har genomgått utbildning i BBV och har erfarenhet av momenten som tar år att finslipa. De fyra vanligaste misstagen vid hemmarenovering, som vi ser när vi kallas in att åtgärda i efterhand:
- Fel fall mot golvbrunn. Vattnet samlas i fel hörn istället för att rinna ut. Märks ofta först när duschen används dagligen.
- Otäta genomföringar. Rör, golvbrunn och eluttag tätas med fel manschetter eller utan manschett alls. Vatten rinner bakom kakel utan att synas.
- Bommad plattsättning. Otillräckligt med fix bakom plattorna, eller fel fix för materialet. Plattor släpper efter 1–3 år, ofta i hörn och vid dusch.
- Felaktig silikonfogning. Silikon mellan kakel och kakel istället för i rörelsefogar, eller utan bottningslist. Spricker upp och släpper in vatten under golvbrunnen.
Var och en av dessa kan leda till en fuktskada som visar sig först efter flera år — då garantierna på materialet löpt ut och försäkringen avvisar med hänvisning till bristande dokumentation.
Vad är det värsta som kan hända om jag gör fel?
Det värsta scenariot är inte att kaklet ser fult ut. Det är en vattenskada som upptäcks år efter renoveringen. Då är situationen den här:
- Vatten har vandrat genom bjälklaget i månader eller år. Mögel, röta, behöver saneras.
- Eventuell granne under (i lägenhet) har också skador. Hens försäkringsbolag tar regress mot dig.
- Försäkringsbolaget avvisar din skada eftersom arbetet inte är dokumenterat enligt BBV. De hänvisar till försäkringsvillkoren som kräver fackmässigt utförande.
- Du står själv för hela saneringen — kostnader som i en vanlig BRF-lägenhet i Stockholm vid stor skada kan bli mångfaldigt högre än vad en proffsutförd renovering kostat från början.
Det här är inte ett extremfall. Det är så försäkringssystemet är konstruerat: ersättning kräver dokumentation, dokumentation kräver behörighet. Saknas behörighet — saknas ersättning.
Vad händer med försäkringen om arbetet inte är fackmässigt?
Säker Vatten skriver det rakt: "Försäkringsbolagen har i regel fört in krav i sina försäkringsvillkor på utförande enligt etablerade branschregler." Branschreglerna här är BBV (för plattsättning och tätskikt) och Säker Vatten (för VVS-installationer).
De konkreta konsekvenserna vid en avvisad eller reducerad skada är tre:
- Skadan avvisas helt. Du får ingenting. Hela saneringen är din egen kostnad.
- Självrisken höjs avsevärt. Vissa villkor har "extra självrisk" för icke-fackmässigt utfört arbete — kan vara 20–50 % av skadebeloppet.
- Ersättningen sänks. Ersättning baseras på "vad det skulle kostat med fackmässig utförande" — men din egna kostnad kan vara väsentligt högre när skadan måste åtgärdas.
Exakta villkor skiljer sig mellan bolag. Vill du veta vad som gäller specifikt för dig — kolla ditt försäkringsbrev eller ring ditt bolag och fråga om "krav på fackmässighet vid våtrumsarbete".
Smart kombination — gör delar själv, anlita för resten
Det är fullt möjligt att hålla nere kostnaden för en badrumsrenovering utan att riskera intyg, försäkring eller ROT-avdrag. Nyckeln är att rita gränsen rätt — och att gränsen inte är där folk tror.
Kan jag göra delar själv och spara pengar?
Ja, och det är ofta en bra balans. Vanligast är att kunden gör momenten som inte kräver behörighet och som i regel utgör betydande arbetstid:
- Rivning av befintligt kakel, klinker och inredning
- Demontering av blandare, toalett, kommod och övrig fast inredning
- Bortforsling av rivningsavfall (containerhyra)
- Inköp och leverans av nytt material (kakel, klinker, fog, blandare)
- Slutstädning efter installationen är klar
Vi går sedan in på momenten där behörigheten faktiskt har juridisk och försäkringsmässig betydelse: tätskikt, plattsättning, fogning, silikonfogning och dokumentation. VVS koordineras med en Säker Vatten-auktoriserad samarbetspartner.
Resultatet: intyget blir giltigt, försäkringen står sig, och du sparar reellt på de moment som inte är tidskritiska eller behörighetsbundna.
Kan man kakla över gammalt kakel?
Tekniskt: ibland. Praktiskt: sällan klokt. För att kakla över gammalt kakel behöver underlaget vara hållfast (inga bomma plattor), tätskiktet under bedömas som intakt, och fästmassa väljas för den specifika kombinationen.
Problemen är dock fyra:
- Du tappar möjligheten att inspektera tätskiktet — du bygger på något du inte vet skicket av
- Badrummet blir mindre — varje skikt äter centimetrar i ett rum där centimetrar redan är dyra
- Fogen blir hög mot golv och dusch — kosmetiskt och hygieniskt sämre
- Du får ingen ny garanti på det underliggande tätskiktet — vid skada är ansvarsfrågan komplicerad
För att få ett nytt våtrumsintyg som täcker hela konstruktionen krävs i regel att man tar bort gammalt kakel och bygger upp tätskiktet på nytt. Vi rekommenderar sällan kakling över gammalt kakel — det löser sällan grundproblemet och skapar ofta nya.
Hur räknar man rätt — har ROT-avdraget med detta att göra?
Ja, och det är ofta en avgörande faktor folk missar i kalkylen. ROT-avdraget gäller från och med 1 januari 2026 åter 30 % av arbetskostnaden, upp till 50 000 kr per person och år. Det gäller på material- och arbetsdelade fakturor från firmor med F-skatt.
Två viktiga konsekvenser för "själv vs anlita"-kalkylen:
- Eget arbete ger inget ROT-avdrag. Det är endast arbetskostnaden hos en F-skatt-godkänd firma som är avdragsgill.
- 30 % av arbetskostnaden bekostas av Skatteverket. När du jämför priset för att anlita oss mot "att göra själv", är 30 % av vår arbetskostnad i praktiken inte din kostnad — den dras direkt på fakturan.
Det här svänger ofta kalkylen mer än folk tror. En behörig firma kan kosta mindre netto än man räknat med, samtidigt som intyg, försäkring och garanti finns på plats.
Boka en kostnadsfri synning i Stockholm
Vi är BKR-behöriga, jobbar enligt BBV och utfärdar våtrumsintyg signerat med BankID efter varje renovering. Tillsammans med vår Säker Vatten-auktoriserade VVS-partner tar vi de moment som påverkar din försäkring och dokumentation — du gör de moment där det är värt att spara pengar.
Boka en synning så går vi igenom ditt badrum, vad du själv kan göra, och vad vi bör ta. Du får en skriftlig rekommendation och ett tydligt offert efter besöket. Inga förpliktelser. Vi finns i hela Stockholmsregionen — Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Lidingö, Danderyd, Täby, Nacka, Bromma och fler.
Mer om plattsättning och badrum
- Tätskikt, våtrumsintyg & BBV — den tekniska guiden
- Badrumsrenovering Stockholm — vår tjänstesida med komplett process
- Kakelsättare Stockholm — vad skiljer en behörig från en obehörig
- Om Haga Plattsättning AB — våra certifieringar och arbetsmetod
- Referensprojekt — verkliga badrumsrenoveringar i Stockholm
Källor till regelverk och konsumentinformation: Byggkeramikrådet (BKR) · Säker Vatten · Skatteverket